Då var Johns semester slut och jag kan såklart inte somna om efter han gick i morse, mår illa och behöver äta men vill verkligen sova en stund till. Lagt mig i soffan men det funkar inte det heller, får väl helt enkelt äta nått och sedan försöka igen! Är fruktansvärt trött på att må såhär, blir nästan rädd för mig själv, att jag kan vara så arg och ledsen när jag borde vara jätteglad. Har gått över en hel vecka och vet att om en vecka har jag en bebis! En vecka är ingenting, ändå vaknar jag förbannad, besviken och ledsen för att det inte hänt nått under natten. På onsdag har jag tid hos barnmorskan för att få en tid för igångsättning, hoppas verkligen det händer av sig själv innan så jag slipper sättas igång, vill helst att det ska vara kroppen själv som bestämmer när det är dags! Nu ska jag försöka somna en stund till, sen städa och fixa här hemma!